Haft en helg där mycket tid tillbringats ute. Pulkbacke, sparkturer och promenader. :)

Riktig kvalitetstid med barnen.

Efter att få öppna ytterdörren efter en arbetsdag, känna oset av nylagad mat och säga - Hej älskling!

Jag håller tummen hårt nu! :)

Julen närmar sig med stormsteg.

11 avsnitt och lika många luckor kvar av julkalendern.
Luciafirande idag. Vi begav oss först till Ånge, Daisy var så fin och sjöng så gulligt.

Sedan ner på Forum, julsoaré för Ljungaskolan. Söt tomtetjej hade jag där, och de sjöng så fint.

Fin dag idag. :)

Jag är ju inte den enda, det är många och kanske är det främst vi kvinnor som dömer på förhand. Det är så jävla lätt gjort att man liksom glömmer bort insidan, man ser bara till det yttre.

Alla minns väl det sena 90-talet. Två blonda bimbosar med uppumpade tuttar som slingrade sig runt varandra, dessutom var de även systrar. Graaf. Systrana Graaf. Älskad av media och sålde som smör i solsken.

Det ska bli ett sant nöje att döda dig.

Självbiografin skriven av Magdalena Graaf.

Nu är det många år sedan den gavs ut, men jag ramlade över den på biblioteket sist jag var där. Jag gillar verkligen böcker som baseras på verkliga händelser, som är tagna ur ett riktigt liv. Och denna bok var inget undantag. Boken låg i mina händer sent på kvällen och den låg även på bänken under mitt knäckkok.

Det är helt otroligt hur fort man kan ändra uppfattning om en männsika som man aldrig träffat, men som man ändå någon gång i tiden dömt ut som dum bimbo.

Hon har gått igenom helvetet och tagit sig ur det med huvudet högt. Inte många som klarar det.

Jag minns egna upplevelser när jag läste, nog för att de var som en piss i rymden jämfört med vad hon gått igenom. Minns framförallt den gången jag nedtryckt på golvet med två grova händer hårt hållandes i mitt huvud känner hur någon biter mig i skallen tills blodet pressas fram.

Jag beundras av att denna kvinna har kunnat förlåta mannen som utsatte hon för denna tortyr.

Läs gärna boken. Den är bra!

Det mesta är ju rätt upp och ner...

Fick kliva upp, ta medicin och med rädsla för att väcka både make och son så bäddade jag ner mig med två filtar i soffan. Vilken hosta! Och där låg jag, mera vaken än sovandes och gick maraton till toaletten för att spotta slem. FY!

Villner har varit hemma två veckor från dagis, hans hosta har börjat dämpa sig men näsan rinner fortfarande. Lillen. <3

F ö så var det ju ett bra tag sedan det vart ett ritkigt inlägg. Vi har gått igenom trista saker, tårarna har bränts längs kinderna och det var så mycket tuffare än vad vi hade trott. Vad det gäller, det kanske vi tar en annan gång.

Huvudsaken är ju att jag är tillbaka.... ;)

.....soon back on track.

Känslomässigt utpumpad!

Visst är det väl lite lustigt hur vi föräldrar försöker rannsaka oss själva, försöker gå tillbaka och försöka förstå hur vi kunde missa en så viktigt grej. Det är inte första gången som jag gjort det, det är nu andra gången. Jag känner mig lika dum nu som då, men egentligen...hur ska vi kunna se och veta allt? Vi är trots allt inga spåkärringar, utan helt enkelt bara en vanlig förälder.

Vad är det nu som jag tänker på. Jo, min dotter ska få glasögon. Hur har jag kunnat missa att hon inte ser som hon ska? Hon har kunnat läsa i ett par år nu, och jag har aldrig ens haft tanken på att hon verkar se dåligt eller något sådant.

Man känner sig ju som ett frågetecken. ?

Glasögon är ju inte gratis, och när jag talades vid med hennes pappa igår så kändes det skönt att vi ändå hade samma tänk, vad summan landar på är inte det viktiga utan det viktiga är att hon får välja ett par som hon vill ha och som hon kan trivas i.

På tisdag får vi hämta dom, och jag är jättenyfiken på vilka hon valt, för jag var ju inte ens med igår.

Som en liten extra "tröst" (överrasking) till hon, så har jag köpt nya kläder som jag tänkte att hon kunde ha på onsdag, då det är första dagen hon ska komma till skolan i glasögon. :)